Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett Systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett Systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande Systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett Systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett Systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

När lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trädde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angående brandskyddet för fastigheten fördelades över på ägaren alternativt verksamhetsutövaren. Från att räddningstjänsten utfört brandsyner på objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stärka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig själva, sin egendom samt miljön. Det som räddningstjänsten främst granskar är det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens räddningsverks (SRV) allmänna råd och kommentarer om Systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pågå under hela anläggningens användningstid. SCA Packaging Munksund AB är en anläggning som ingår i de verksamheter som ska bedriva SBA och även föra en dokumentation.

Alla verksamheter ska bedriva ett Systematiskt brandskyddsarbete, vilket fastslogs i lagen om skydd mot olyckor som trädde i kraft år 2004. Den största förändringen med den nya lagen blev att ansvaret för verksamheters brandskydd flyttades från kommunen till den enskilda verksamheten. För flertalet verksamhetstyper finns regler och lagar som avgör vilket brandskydd som krävs inom just den aktuella. För lägeranläggningar finns inga reglerande bestämmelser, utan lagen kräver endast ett skäligt brandskydd vilket kan tolkas på flera olika sätt av både anläggningar och tillsynsenheter.Vässarö är en lägeranläggning på en ö i Östhammars skärgård, som drivs av Stockholms scoutdistrikt. Verksamheten drivs till största del av ideellt arbetande ungdomar och vuxna.

Rapporten ligger till grund för en del av examinationen under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ?Arbetsledning inom bygg & anläggning? vid Luleå tekniska universitet. Under denna del av utbildningen ingår det att skriva två rapporter, en om systematiskt arbetsmiljöarbete samt en som det är fritt för företaget som anordnar utbildningsplats att välja. I mitt fall där jag gör min verksamhetsförlagda del vid NCC Construction avd. mark i Luleå har de valt att jag skall göra ett arbete fast då mer omfattande.

1 januari, 2004 trädde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gällande att det är fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet på en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen från räddningstjänsten och ersattes med tillsyn. WB Trä hade därför behov av att får hjälp med att inrätta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestått av att jag för företagets räkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett Systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.

Stora Enso Skoghall är en industri belägen på Hammarö utanför Karlstad. På industrin görs en sjättedel av all världens vätskekartong. Sedan lagen om skydd mot olyckor tillkom har företaget utövat olika former av brandskyddsarbete. Under åren har arbetet blivit bättre och bättre men det finns fortfarande delar som behöver ses över. Att delar av det dokumenterade brandskyddet inte är fulländat, återkopplingen till brandskyddsavdelningen efter genomförd rond är knapphändig och att delar av personalen med brandskyddsansvar känner att de vill ha lite mer utbildningar är några av de punkter som fortfarande är bristfälliga.

As a result of the Civil Protection Act, there is an imperative for Systematic Fire Preventive Measures, SFPM. SFPM can be divided in two parts: organisational preventive measures, and documentation of fire preventive measures. The manner in which SFPM is to be conducted is similar to that of the environmental management system ISO 14001. This report provides suggestions how to integrate SFPM with ISO 14001..

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor infördes har större krav ställts på individ och ägare till objekt avseende ansvar för brandskydd. I och med denna statliga målstyrning har den kommunala räddningstjänsten givits rätt att utöva tillsyn. Detta att jämföra med den föregående räddningstjänstlagen som istället gav räddningstjänsten rätt att gå brandsyn för att själva kunna dokumentera brandskyddet. I klartext innebär detta att sedan LSO (SFS 2003:778) trädde i kraft (första januari 2004) är verksamhetsutövaren själv som ansvarar för att brandskyddet är fullgott och att dokumentation för detta finns. Räddningstjänstens uppgift blir således att se till att detta efterlevs.

The aim of this report is to improve the fire safety at Hallsta Paper Mill in Hallstavik, Sweden. In order to do so large parts of a fire-protection management system for the paper mill has been created. The report begins with giving a general description of management structures and fire-protection management systems. An account is given for how management structures are designed, and how they should be implemented, maintained and updated. Thereafter follows a description of what routines and instructions should be included in a fire-protection management system..

Vid projektering av förskolor i dag förutsätts det att barn är i behov av hjälp vid en utrymningssituation. Detta ställer stora krav på brandskyddet, både tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport är att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt ställa det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frågeställningen har tre fokusområden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet är undersökt utifrån hur regelverk och rekommendationer är skrivna.

Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån..

Folkhälsovetenskapligt program.

Varje år gör räddningstjänsten ett flertal tillsyner på olika objekt runt om i kommunen och i dagsläget bestämmer räddningstjänsten i Luleå varje år vilka objekt som ska få ett platsbesök kommande år. Detta vill de ändra på, eftersom de vill kunna planera några år framåt i tiden. Syftet med denna rapport är att lägga grunden för ett bra, användbart och användarvänligt system där det ska framgå hur ofta objekten behöver tillsyn, jämföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet är att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar så att riskindexsystemet blir rättvisande.För att få fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal på olika tillsynsmyndigheter och en enkät sammanställdes och skickades ut till räddningstjänster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssätt var användbart, då de använde sig av en riskmatris för att bestämma tidsintervallen på de objekten som genomgår tillsyn.Enkäten som skickades ut bestod av två delar, i den första delen fick de åtta fall där de svarande skulle ange när nästa tillsyn på objektet borde ske.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillämpning av kultur- och kraftfältsanalys studera hur väl förberedd en enhet inom socialtjänsten är att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.Studien genomfördes utifrån PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades på en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrån en kraftfältsanalys där med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv inställningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde på detsamma. Sammanfattningsvis kan sägas att enheten har dåliga förutsättningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas måste enhetens positiva inställning kvarstå, ledningen vara aktivt närvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förändras.Värdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pågående arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.